Arbetsledare fån helvetet?!

Jag tog med mig min man tidigare och skulle då måla på ett andra lager på nån vägg jag inte han med igår.
Satte honom genast i arbete. Han skulle ta en pensel och måla i hörnen.
Grabbig som han är så skulle han såklart ha en större pensel. Sa då åt hon som den arbetsledare jag är, att det blir bättre med den lilla.
Han gjorde som jag sa!

Sen kom han lite eftersom med inlägg som att:

Här behövs ett 3:e lager färg sen. Och:

Här är det lite fläckigt!

Alltså jag var ju tvungen att påtala för honom att jag aldrig gör fel!
Och be honom att fortsätta med de uppgifter han fått!

Han gjorde klart alla hörnen och de andra småsakerna han skulle måla.

Då kom han ju på att vi (hrmf) skulle mäta ut golvytan för att se hur mycket golv vi behöver köpa hit.

Japp, sa jag då som hade fullt upp med att måla en hel vägg med rollern.
Hämta du papper och penna och nått att mäta med.

Får då svaret att han ju inte kan mäta för han vet inte hur man räknar.

Då fick man leka arbetsledare igen.
Hämta alla saker så berättar jag för dig hur du ska göra medans jag målar.
Jag är ju kvinna så jag klarar ju av sånt!

Han hämtar sakerna men kommer då med förslaget om att han rollar så mäter och räknar jag.
Ja, ok då. Blir kanske lugnast så. Om inte annat så kanske han tar det lugnare med tankarna om skilsmässa ;)

Efter jag räknat klart så är han ju fortfarande inte klar.
Vad händer då?

Jo, jag tar över målningen, han går och tvättar sig. Tittar lite på när jag jobbar och går sen ner och spelar tv-spel!!!

Tur att han är gift med en himla händig kvinna, eftersom jag inte är gift med en händig man!

Jag älskar honom över allt annat ändå! :)